Matrevolutionen

2013-01-11 @ 17:16:28 | Allmänt
 
 
September 2008 ställde jag mig på vågen efter att länge känt mig alldeles för tjock, byxorna satt trångt, trots större och större storlekar. Vikten på vågen chockade mig, 102 kg. Jag är visserligen 186 cm lång men 102 kg är c:a 20kg för mycket. Jag bestämde mig för att göra ett allvarligt försök att gå ner på riktigt redan innan jag klivit av vågen, jag kände inte att jag hade nåt annat val.
 
Jag bestämde mig för att testa Atkins, främst därför att det är ganska lätt att börja med utan att man måste avslöja nåt för sin omgivning, och jag hade ingen lust att testa och sedan misslyckas igen som så många gånger förr.
Den här gången gick det bra, jag följde kostråden till punkt och pricka, det var ganska enkelt då jag var föräldraledig och hade gott om tid på morgonen att göra frukost, oftast omelett med ost, tomater och nån annan grönsak, och till det drack jag en vitamintablett upplöst i vatten. En annan standardfrukost var turkisk yoghurt, kanel och krossade linfrö och kokt ägg.
Jag slutade med latte och mjölk i kaffe, och började istället med grädde i kaffet.
 
Jag åt gott varje lunch och middag, kycklinggrytor, Wallenbergare, biff och bea, bara sallad, rostade grönsaker (ej rotfrukter), stekt vitkål, blomkåls eller broccolipure med riven paremsan i. Jag var sällan hungrig även om jag försökte undvika äta på kvällarna när jag ibland blev sugen. Isåfall fick det bli nån liten ostbit, brie eller kanske Philadelphiaost inrullad i parmaskinka. Jag undvek alkohol och lightläsk då det ökade sötsuget.
Efter ett par veckor unnade jag mig nån liten efterrätt då och då, blåbär eller hallon med vispad grädde. Vågade också ibland göra eget godis med sötningsmedel, men hellre tog jag mörk choklad (>90% kakao).
 
Det funkade, och jag gick ner i vikt fort i början och långsammare sedan och i mars 2009 var matchvikten 85 kg. I början tränade jag väldigt lite men efter jul började jag träna mer för att fortsätta gå ner i vikt.
 
I 18 månader höll jag vikten bra, sen började jag slarva ännu mer, jag började äta potatis, pasta och ris igen, bröd blev allt vanligare. I dess spår följde godis,glass och chips i alldeles för stora mängder. 
Först gick jag upp ett par kilo och låg där ett halvår, sen ytterligare 2 o.s.v.
 
Innan jul vägde jag in på 93kg, och som alla andra tänkte väl att jag skulle sätta igång att äta rätt igen efter jul, men för en vecka sedan fick jag en chock då jag under julen lyckats uppnå hela 96,7 kg. Det märks verkligen i byxlinningen och är inte acceptabelt. Så jag drog i nödbromsen.
 
Jag valde att sätta igång träningen igen regelbundet, mest för att må bättre och bli starkare i benen inför resan till aplerna, men framförallt startade jag min kolhydratfria kost igen. Jag äter helt enkelt så lite kolhydrater som möjligt, men äter mig mätt på annat. Jag skippar alkoholen nu i början för att snabbt komma över mitt sötsug. Det tog ett par veckor förra gången, jag hoppas på samma sak denna gång. Redan efter en vecka så reagerar jag nu kraftigt om jag får i mig något som smakar sött, något jag tidigare inte reagerat på. Imorgon är det invägning, jag väger mig inte alltför ofta, det är mer motiverande om det faktiskt hänt nåt, får se om mitt nya liv gett resultat.
 
De senaste dagarna har jag läst boken Matrevolutionen och har ni inte läst den så kan jag rekommendera den då den öppnat mina ögon rejält. Jag fattade inte riktigt varför Atkins fungerade så bra, men tack vare den boken förstår jag. Jag förstår också varför mitt slarvande fick de konsekvenser det fick.
 
Efter att ha läst boken slutar man inte med socker och stärkelse för att man vill gå ner i vikt, man slutar med socker och vitt mjöl för att det är riktigt farligt för hälsan. Köp den, läs den, motiveras av den! Det är inte en receptbok, det är en bok för att man ska förstå. Jag kör inte LCHF en kort tid för att att gå ner i vikt, detta är en förändring som måste vara resten av mitt liv. Dags att sluta vara rädd för fett helt enkelt.
 
Här är en länk till kostdoktorn för de som vill komma igång precis som jag och högst upp på sidan finns en länk till boken.
http://www.kostdoktorn.se/viktnedgang/svart-ga-ner-i-vikt/
 
Dessutom, se denna korta föreläsning på 45 minuter, den kan ändra hur du ser på som faktiskt är nyttig mat:
 
 
http://www.youtube.com/watch?v=9Hy737EuL-o&feature=share&list=UUyxv-Kecjm1eH83nmDmVlvA
 
 

Kommentarer
★ HanSomVet

Grattis till cancern. Som kommer att komma som ett brev på posten.

Svar: Du tror säkert att det är så, men referera till studier som visar att en fettrik kost ger mer cancer än en fettsnål kost. Det är ett paradigmskifte på gång. Det visade sig att forskarna hade fel när de dömde ut fettet. Man blir inte fetare av mat som innehåller fett, man blir fetare av mat som innehåller mycket socker och stärkelse. Man blir inte sjukare av en fetare kost, däremot så orsakar den sockerrika kosten hälsoproblem. Jag inser att det är svårt att ta till sig att fett inte är farligt när man blivit indoktrinerad från barnsben att fettsnål kost är nyttig. Det har gjorts en hel del medicinska misstag i historien, åderlåtning var för några hundra år sedan standard bland läkarna som behandlingsmetod för alla möjliga sjukdomar, att rekommendera fettsnål mat är vår tids åderlåtning.
Rosjon

2013-01-11 kl. 21:20:15
★ donRollo

Morsning Rosjon.
Du ska få två enkla gratis-tips från mig.
1) Om du vill väga 82 kg så ska du äta som en person som väger 82 kilo gör.
2) Enkel matematik. Intag - avverkande = plus eller minus i vikt. Äter du 2800 kcl per dag så måste du göra av med mer än 2800 kcl per dag för att gå ner i vikt. Gör du av med mindre så går du upp i vikt.
Svårare än så är det inte. Ät mindre och motionera mer om du vill gå ner i vikt. Att hålla på med skumma dieter är bara fånigt. Allt handlar om intag och avverkande. Så enkelt är det.
Så ut och promenera i rask takt. Två timmar om dagen och du kommer att rasa i vikt.
Vafan Rosjon. Du är ju programmerare. Du fattar väl logik? Håll inte på med mumbojumbo... Håll koll på plus och minus så når du målet.
/donRollo

Svar: Det är inte en skum diet, det är att äta nyttigare, samtidigt som det är enkelt att äta lagom mycket utan att gå hungrig jämnt. Det fett som vi varit så rädda för har visat sig vara mångdubbelt nyttigare än det socker och den stärkelse vi ersatte det med.Vad är fel med att äta nyttigare om man dessutom på köpet får enklare att hålla sin vikt? Vad är det för fel att äta mat som minskar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar? Träning som ett sätt att gå ner i vikt är ganska ineffektivt då träning samtidigt gör att man blir hungrigare. 2 timmars promenad är värt 570 kalorier, men rasar i vikt lär jag tyvärr inte göra om jag inte samtidigt äter betydligt mindre. Vad du äter blir kilon, träning gör gram. Men lyssna gärna på föreläsningen och om du tyckte den var intressant läs boken. Jorden kanske inte är platt som en pannkaka.
Rosjon

2013-01-11 kl. 22:59:37
http://www.donRollo.se
★ donRollo

Hej igen Rosjon.
Fett är inte farligt. Åtminstone inte i normala mängder. Kroppen behöver fett. Hjärnan behöver fett. Fett i lagom doser mår kroppen bra av.
Socker däremot är inte bra. En människa får utan större problem i sig över 100 sockerbitar per dag utan att behöva jaga socker. En frukost bestånde av yoggi + flingor kan lätt ge 30-40 sockerbitar beroende på typen av flingor.
Socker är helt enkelt den stora boven till dagens fetma i samhället.
Men vill man gå ner i vikt gäller ingen hokus-pokus. Ät som vanligt - fast mindre. Och motionera mer. Då går man ner i vikt och mår bra.
Plus då att undvika sockerbomber som cider, läsk, fruktyoghurt, marabou-choklad, smågodis m.m.
Naturligtvis så ska man också undvika kolhydrater såsom potatis, ris, pasta, bröd etc. Såtillvida man inte tränar mycket och ofta. Tränar man mycker så behöver man kolhydrater. Annars inte.
Det är inte så svårt att ha en bra vikt. Och man behöver inte gå till överdrifter. Och tänk så här: Det handlar inte om att gå ner i vikt - det handlar om att steg för steg ändra sin livsstil - så att livsstilen till slut matcher den kroppsvikt man vill ha.
Att bara gå ner i vikt? Tja, jag kan gå ner 10 kilo i vikt innan januari är slut. Det är ju bara att upphöra med att äta. Men är detta hållbart i längden? Naturligtvis inte. Men jag kan sakta förändra mitt sätt att leva, mitt sätt att äta - och till slut når jag en matchvikt som jag trivs med och kan hålla.
Jag är själv på "nergång". Innan julen vägde jag 102 kg. Jag ska ner till 94. Och jag ska långsiktigt väga 94 kilo. Inte imorgon, inte nästa vecka, men nästa år, och nästa, och nästa... Då finns inga snabba genvägar. Utan då gäller det att långsiktigt förändra mitt sätt ett leva och äta. Att sakta smyga in motion som får mig att må bra. Jag har börjat springa 3 km en gång i veckan. Inte så mycket, men jag skyndar långsamt. Jag tänker långsiktigt. Inte kortsiktigt.
Som jag sa i punkt 1: Vill jag väga 94 kg så ska jag äta och leva som en person som väger 94 kg. Svårare än så är det inte.
/r

Svar: Då är vi ju nästan överens - skillnaden är väl att jag inte tycker det är en överdrift att äta en lågkolhydratkost. Och att jag kommer att känna mig mätt och belåten hela tiden då jag får i mig mindre antal kalorier. Men se som sagt föreläsningen - tankeväckande om inte annat.
Rosjon

2013-01-12 kl. 01:03:56
http://www.donRollo.se
★ donRollo

Nja, vi är nästan överens.
En lågkolhydratkost bygger ju på principen att man går ner i vikt utan att träna. Bara genom att förändra kosten, dvs att vara en soffpotatis och ändå gå ner i vikt.
Jag tror dock på träning. Och tycker att det är bra. Inte bara för att gå ner i vikt, utan även för att må bra. För träning skapar endorfiner som i sin tur triggar saker som ex bättre matbeteende, bättre sömn etc.
Tyvärr har jag varit skadad en längre tid. Men är nu helt frisk. Och då jäv... Löpning imorgon. Det ska bli kul :)
/r

Svar: Javisst, träna är inte längre ett måste utan en bonus. Det är väl bra att man kan gå ner i vikt utan att träna. Nu kan man träna för att må bra, inte för att hålla vikten. Och just om man är skadad och inte kan träna, är det en bra metod att inte dra på sig extrakilon, samtidigt som man mår bättre utan att späka sig i onödan. Jag påstår inte med säkerhet att det andra inte fungerar, bara att det fungerar sämre än LCHF och att LCHF är betydligt enklare, om man bara vågar släppa taget om att fett är farligt och att äta sig mätt är fel. Att svälta sig har människor försökt med ett hundratal år nu, räknat kalorier o.s.v och det har inte funkat alls. Nu finns det ett sätt som funkar, som inte är hälsofarligt men som går emot det man sagt de senaste 25-30 åren, klart att folk är skeptiska, men det finns vetenskapliga studier nu som visar att det fungerar och är bättre för hälsan än en fettfri diet med mycket stärkelse och socker. Och för att förtydliga, motion är jättebra, man mår bättre, blir friskare, men det är inte nyckeln till att gå ner i vikt. Inte för vanliga människor iaf.
Rosjon

2013-01-12 kl. 02:19:20
http://www.donRollo.se
★ Rickard

Helt rätt beslut Jonas. Lågkolhydratkost är något jag tror mycket på och man måste ju inte proppa i sig fett bara för att man kan.

Medelväggen någonstans ikring LCHF, LCHQ och Paleo tror jag är absolut bäst. Men jag gissar och hoppas vi kan fortsätta diskutera detta i något träningspass i snar framtid

2013-01-17 kl. 07:14:21
★ rosjon

Efter snart två veckor kan jag bara konstatera att det är ganska svårt att få i sig överdrivna mängder fett. Jag ersätter kolhydraterna med blomkål och broccoli i stor utsträckning, använder kanske mer ost och smör, men blir snabbt mätt, så det bli nog ganska lagom

2013-01-17 kl. 11:51:44
http://rosjon.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback